När fel är det enda jag kan göra, och mitt väsen i sig är trist. Då klipper jag av håret.
Ny frisyr, lika med nya tag.
Tyngden på huvudet blir lättare. Då hakar själen på och pustar ut.
Allt skit sitter i håret. Allt som tynger ner och riktigt tjorvar sig.
Bort med det nu, ny människa under konstruktion.

Jag längtar riktigt mycket efter när den andra tatueringen sitter på plats också.
Den skall på innan 2016 års slut.
Nu har det börjat hända grejer??