En riktigt stor blandad känsla utav lugn och mys svämmade nyss över mig.
Att sitta i sängen med nedstämd belysning. Med mjukis kläder på. Gå igenom gamla goa bilder på datorn. Samtidigt som solen börjar kika in genom fönstret.
Och att jag har fått prata ut med honom.
I två timmar har vi snackat, vi lade precis på.
Det jag behövde höra ifrån honom fick jag höra.
Utan att varken pressa det ur honom eller påpeka till ämnet.
Det var väldigt skönt att lyssna till hans, nu äntligen vuxna inblick.
Det var ett moget samtal om vad som har hänt, vad som skall hända nu. Sedan får vi se vad framtiden bringar.
Jag vill leva ett liv där vi har kontakt.
Skit har hänt mellan oss, vilket han mognat till att inse.
Vilka helvetes fel han har gjort, som han blundade för innan.

Nu finns ingen garanti på vad som kommer hända mellan oss i framtiden.
Båda kan se det bra som frambringats ur det dåliga som hänt.
Det var en jobbig tid att genomgå.
Men den var nyttig för oss båda.
För honom, så han vaknade, han fick insikt i sitt självdestruktiva beteende.
För mig, det gjorde mig starkare, klarare i skallen och modigare.

Vårt förhållande var fullt utav de flesta känslor och problem.
Det var fint och bra sedan kämpigt och ledsamt.

Vi båda har lärt oss hur man inte skall göra.
Vi båda har insett vad som var fel, samt hur de felen behövts lösas.

Hur det ser ut i framtiden återstår att se. Det låter som att jag hoppas på ett andra försök med honom.
Men det skulle krävas en hel del förändring i hans person.
Att bli återförenade är inget mål jag har. Jag är bara positivt inställd till att se honom kunna förändras.
Om han klarar av det eller ej, vill jag ändå finnas med på resan.
Men det känns som att det jobbigaste är över, nu kan vi andas ut. Resa oss upp och se vart resten utav vägen leder oss.

Att inte hålla kontakten finns inte på kartan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag rockade loss på löpbandet idag till Sean banans Copacabanana. Inget var omöjligt under dessa minuterar. Det var som att jag blev besatt. Allt fungerade så rytmiskt väl med mina steg och jag fick en väldans feeling. På löpbandet har man ett föns...

I bilen på mataffärens parkering. Utan att veta varför jag har tagit mig hit. Jag behöver inte handla. Varför jag är tom i skallen med en nedstämd känsla är också ett mysterium. Dagen på jobbet har gått över förväntan bra. Skrattat och känt glädj...

Det är fantastiskt hur tomt det kan bli i huvudet, när man väl skall anstränga sig. Såhär på kvällskvisten tänker man på alla världsliga ting. Gamla minnen flyger en upp i ansiktet. Enastående lösningar till förra seklets problem stryker förbi. S...

Argh, jag vill hitta på något! Sitter i bilen på en parkering och frustrerar sönder. Jag skall vara ledig 2 dagar framöver. Så jag har tid att sysselsätta mig med något. Men det är just nu, som jag vill hålla igång! Jag vill vara aktiv, jag vill ...

Han ligger där och trycker än. Djupt inpräntad i mitt inre. Jag tycker inte om det, jag vinner inget på det. Han irriterar och skaver. Det finns inga medel som hjälpt. Det har blivit bättre, genom alla år som gått. Men se på fan han finns kvar d...