Vissa minnen är tydligare än andra. En del måste jag tänka noga på för att få tillbaka.

Men det är klart att du finns kvar, du har gjort allt för tydliga spår efter dig.

Fortfarande önskar jag att få återuppleva det goda. 

Jag vill känna din närhet igen.

Hyfsat mycket vill jag redigera men det mesta är redan perfekt.

Jag minns dina armar din omfamning och din trygghet. 

Där kunde jag bosatt mig hela året om. 

Fan vad jag saknar dig när jag tänker på det.

Dina ögon som borrade sig in med värme i mina.

En hel dag låg vi och ägnade oss åt varandra, den dagen är tydlig och klar.

Det var inget mer sexuellt än kyssar och mys, men oh boy vad det var speciellt.

Du gjorde allt speciellt. Bara första gången våra händer kröp in i varandra.

Blyg och försiktig var du, smekte min arm lätt med ovansidan av dina fingrar.

Till sist fick jag nog och tog upp din hand i min. Jag minns fortfarande din chokade blick.

Jag saknar dina tabbar och din humor som jag skrattade länge åt. 

Då jag fick ge dig en rosa tandborste och du påstod hur din manlighet flög iväg.

Allt gick för fort. Jag hann inte med.

Nu har det bara blivit kalla kramar. Jag antar att jag gjort något fel.

Efter allt försvann, då var våra kramar ändå hårda och varma. Som att vi alltid sa förlåt och jag saknar dig. 

Nu är allt det borta. Bara i mina drömmar har du dykt upp ibland med värme.

oh jag saknar dig, trotts att jag vet hur fel vi ändå var. Tydligen. 

Jag saknar vår kemi. För då förstod jag vad "det slår gnistor" betydde.

Obeskrivligt lycklig hade jag blivit, bara för en till kyss, eller bara en till lång kram.

Att all min längtan var efter kemin vi hade har jag förstått. Eller iallafall intalat mig själv. 

Se för det blir enklare att bryta mig loss från dig då.

 

Mr X

26 juli 2015 01:00

Jag tror precis som du säger att ibland är det själva kemin eller kärleken vi faller för. Som Lars Winnerbäck en gång sa det så bra i en låt, "jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än i dig". Men det är ju till föga tröst när man saknar någon.

Hoppas iallafall det kommer lycka i din väg med tiden :-)
Du skriver förresten otroligt bra.

http://singelochsoker.bloggplatsen.se

blurredmind

26 juli 2015 01:05

Ja men precis, den kemin som är så beroende och sällsynt!
Detsamma detsamma:)
Tackar :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag rockade loss på löpbandet idag till Sean banans Copacabanana. Inget var omöjligt under dessa minuterar. Det var som att jag blev besatt. Allt fungerade så rytmiskt väl med mina steg och jag fick en väldans feeling. På löpbandet har man ett föns...

I bilen på mataffärens parkering. Utan att veta varför jag har tagit mig hit. Jag behöver inte handla. Varför jag är tom i skallen med en nedstämd känsla är också ett mysterium. Dagen på jobbet har gått över förväntan bra. Skrattat och känt glädj...

Det är fantastiskt hur tomt det kan bli i huvudet, när man väl skall anstränga sig. Såhär på kvällskvisten tänker man på alla världsliga ting. Gamla minnen flyger en upp i ansiktet. Enastående lösningar till förra seklets problem stryker förbi. S...

Argh, jag vill hitta på något! Sitter i bilen på en parkering och frustrerar sönder. Jag skall vara ledig 2 dagar framöver. Så jag har tid att sysselsätta mig med något. Men det är just nu, som jag vill hålla igång! Jag vill vara aktiv, jag vill ...

Han ligger där och trycker än. Djupt inpräntad i mitt inre. Jag tycker inte om det, jag vinner inget på det. Han irriterar och skaver. Det finns inga medel som hjälpt. Det har blivit bättre, genom alla år som gått. Men se på fan han finns kvar d...